Solskydd och solkräm

Solskyddsfaktorn i solkrämen (även kallad SPF) visar hur bra skydd solkrämen ger mot solens ultravioletta UVB-strålar, som ligger bakom hudrodnader och solbränna. Med andra ord anger solskyddsfaktorn graden av UV-skydd, närmare bestämt hur många gånger solkrämen ökar hudens normala skydd. Det har alltså inte endast att göra med hur mycket längre man kan vara ute i solen. 

Exempel:

• SPF 15 kan ge femton gånger hudens normala skydd mot solens UVB-strålar.
• SPF 30 kan ge trettio gånger hudens normala skydd mot solens UVB-strålar.
• SPF 50 kan ge femtio gånger hudens normala skydd mot solens UVB-strålar.

Nu tänker du kanske att en solkräm med solskyddsfaktor 30 skyddar dubbelt så bra som en solkräm med solskyddsfaktor 15, men det stämmer inte. I verkligheten ger en solkräm med solskyddsfaktor 30 bara ett extra skydd på ca. 4 % jämfört med en solkräm med solskyddsfaktor 15. I diagrammet kan du se förhållandet mellan solskyddsfaktorn och det faktiska skyddet.

_{Förhållandet mellan solskyddsfaktor och solskydd. Bild: Stock}

Solkrämer med olika solskyddsfaktor kan dessutom absorbera olika mycket UVB-strålning:

• En solkräm med SPF 15 släpper igenom 6,3 % av UVB-strålningen till huden.
• En solkräm med SPF 30 släpper igenom 3,2 % av UVB-strålningen.
• En solkräm med SPF 50 låter bara 2,3 % av strålningen tränga in.

Ja, det är lagkrav på att solkrämer ska skydda huden mot UVA-strålning motsvarande minst 1/3 av UVB-skyddet.

Om du tittar efter UVA-märket när du köper solkräm kan du vara säker på att den också skyddar mot UVA-strålningen. UVA-märket visar att solkrämens UVA-skydd är minst en tredjedel av den angivna solskyddsfaktorn. En solkräm med faktor 30 skyddar med andra ord minst med en faktor 10 mot UVA-strålning.

Och kom ihåg – 100 % av UVA-strålningen tränger igenom molnen. Solskydd är därför väldigt viktigt även under molniga dagar.

Ja, det finns det. UVC-skydd är i princip bara nödvändigt om du utsätts för UVC-strålning från industriella processer (t.ex. bågsvetsning), eftersom det är den enda källan till UVC-strålning här på jorden.

Se våra solkrämer med UVC-skydd här

Det är flera saker du ska ta höjd för när du väljer solskyddsfaktor. Sammanfattningsvis bör du välja utifrån din hudtyp, aktuellt UV-index och din aktivitetsnivå – alltså under vilka förhållanden solkrämen ska användas.

Ju ljusare och känsligare hud du har, och ju högre UV-index är, desto högre solskyddsfaktor bör du använda.

Utöver det bör du fundera på under vilka förhållanden solkrämen ska användas. Är du t.ex. mycket aktiv, ska du resa söderut eller arbetar du utomhus stora delar av dagen bör du ta med det i beräkningen när du väljer solkräm. Dessutom är det en god idé att använda en solkräm med högre faktor till ansiktet och andra utsatta områden som axlar, bröst och hårfäste.

Allmänna riktlinjer för val av solkräm:

• Solskyddsfaktor 15: Både för ljus, brun och mörk hud i Sverige och länder med liknande UV-index.
• Solskyddsfaktor 30: För känslig, brun såväl som ljus hud i stark sol, t.ex. när du arbetar utomhus eller reser i södern.
• Solskyddsfaktor 50: För mycket ljus hud och mycket stark sol.

För att få rätt skydd är det viktigt att du stryker på tillräckligt mycket solkräm. En av de vanligaste orsakerna till solskador är att man tar för lite solkräm. En bra tumregel är att du behöver en handfull solkräm till hela kroppen. Tar du på för lite solkräm minskar solkrämens solskyddsfaktor. Om du t.ex. smörjer in dig med SPF 15 i ett för tunt lager, minskar du skyddet till ca. SPF 2.

Vi rekommenderar alltid att man använder minst solskyddsfaktor 30 hemma i Sverige, för att säkerställa bästa möjliga skydd.

En bra tumregel är att applicera solkräm varannan till var tredje timme för att behålla solskyddsfaktorn. Och oftare om du har svettats, tvättat dig, varit i vattnet eller torkat dig. 

Ja, du måste vara uppmärksam på solkrämens hållbarhet. Liksom de flesta andra produkter har solkräm nämligen ett bäst före-datum. Titta på förpackningen där en liten ikon anger hur länge produkten håller sig efter att den öppnats. Solkräm har typiskt en hållbarhet på 6, 12 eller 24 månader efter öppnandet. Om din solkräm från förra året inte har varit öppnad eller legat ute i solen går den antagligen bra att använda.

Solkräm från SC Johnson Professional har en hållbarhetstid på 12 månader efter öppning.

UV-index avgör när du ska vara försiktig i solen. Det är nämligen inte temperaturen som avgör om solen kan brännas, utan styrkan på UV-strålningen. Och den kan vara hög redan i början av våren. Cancerexperter rekommenderar att du ska skydda dig med solkräm när UV-index är 3 eller högre. I Sverige innebär det typiskt perioden från april till september mellan kl. 12 och 15 på dagarna.

Solkräm innehåller antingen ett fysiskt solfilter, ett kemiskt solfilter eller en kombination av båda.

Fysiskt solfilter lägger sig som en tunn hinna ovanpå huden (ofta som ett synligt vitaktigt lager) och skyddar genom att reflektera solens strålar.  Ett av de mest använda fysiska solfiltren är titandioxid.

Kemiskt solfilter innehåller ämnen som tränger in i de övre hudlagren och därför inte kan ses på huden. När UV-strålningen träffar huden absorberar filtret strålningen och omvandlar den till värme, så att den inte orsakar skada. Listan över kemiska solfilter är lång.

Solkräm från SC Johnson Professional innehåller inte Ethylhexyl Methoxycinnamate eller bensofenon-3. Båda dessa solfilter är tillåtna i solkräm inom EU, men tyvärr är det också känt att de har en skadlig effekt på korallreven och havets ekosystem.

För att säkra ett tillräckligt bra solskydd under dagen bör du följa dessa fyra tips:

1. Håll ett öga på UV-index och skydda dig från april till september i Sverige.
2. Använd den rekommenderade mängden solkräm – hellre för mycket än för lite.
3. Stryk på solkräm varannan till var tredje timme för att garantera solskyddsfaktorn, och oftare vid kraftig svettning eller tvättning.
4. Använd solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor för att minska risken om du använder för lite och öka den faktiska skyddsnivån.

Du får mer kunskap och tips om solskydd i de här artiklarna: