Allt om din hud – Lär dig om huden, dess uppbyggnad och lager

Det latinska ordet för hud är ”pellis”, och hudens anatomi är ett fantastiskt ämne som väcker många frågor: Vad är huden gjord av? Hur är den uppbyggd? Hur många lager har den? Och vilka olika funktioner har den?

Här på sidan har vi samlat information om din hud. Här kan du hitta svar på dina frågor och lära dig mer om huden, dess uppbyggnad, lager och funktioner.

• Varför har vi hud?
• Hur många lager hud har en människa?
• Överhuden (epidermis)
• Läderhuden (dermis)
• Underhuden (subcutis)
• Hur tjock är huden?
• Vad är en hudcell?
• Är huden människans största organ?
• Hur påverkar UV-strålning huden?
• Vad är solskadad hud?

Varför har vi hud?

Huden har en rad viktiga funktioner, där den viktigaste är att vara ett höljde som skyddar vår organism mot yttre påverkan från t.ex. mikroorganismer, kemikalier och tryck. Förutom att den skyddar oss, fyller huden även följande funktioner:

• Temperaturreglering
• Fuktbevarande
• Känsel
• Produktion av D-vitamin
• Reglering av vätskebalansen
• Skydd mot infektioner

Som du ser är huden mycket mer än bara ett hölje. Den ansvarar för en rad komplexa processer som hänger ihop med resten av kroppen och har stor betydelse för ditt övergripande välbefinnande.

Hur många lager hud har en människa?

Människans hud består av tre lager:

1. Överhuden (epidermis)
2. Läderhuden (dermis)
3. Underhuden (subcutis)

Hudens lager fyller olika funktioner som du kan läsa mer om längre ner.

Överhuden (epidermis)

Överhuden är hudens utvändiga barriär och det yttersta av våra tre hudlager. Den består av två lager:

1. Ytterst ett lager av döda, förhornade hudceller (hornlagret) som skyddar huden mot uttorkning, slitage och annan yttre påverkan.
2. Innerst ett levande, aktivt cellskikt (basallagret) där hudcellerna bildas.

Produktionen av nya hudceller i basallagret sker hela tiden, så att hudens yttersta lager ständigt förnyas. Vandringen för en ny hudcell till hornlagret tar normalt cirka 4–6 veckor, varefter hudcellerna stöts bort som mjäll. Man uppskattar faktiskt att du tappar 40 000 hudceller – varje minut! Det betyder att det hela tiden måste produceras nya hudceller.

Överhuden innehåller också pigmentceller (melanocyter). De producerar färgämnet melanin, som skyddar den underliggande läderhuden från solljusets skadliga UV-strålning. Det är melanin som ger huden den bruna färgen efter vistelse i solen.

Läderhuden (dermis):

Läderhuden är det mittersta och tjockaste hudlagret och hudens försvar mot åldrande.  Läderhuden är bindvävslagret som gör huden stark och elastisk. Läderhuden innehåller sensoriska organ och blodkärl som försörjer både läderhuden och överhuden.

Läderhuden innehåller också ett antal specialiserade vävnader som hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. 

En hårsäck är en fördjupning i läderhuden där det produceras hår av särskilda hudceller. Det är för att hårsäckarna ligger i den tjocka läderhuden som vårt hår sitter fast så hårt! Talgkörtlarna är små körtlar som är förbundna med hårsäckarna och utsöndrar talg, som är en fet och oljig substans.

Våra svettkörtlar är, som namnet antyder, till för att utsöndra svett från kroppen. Svetten som bildas i svettkörtlarna är i sig själv luktfri och steril. Svettlukten uppstår först när den apokrina svetten omvandlas till hudbakterier, särskilt i armhålorna.

Underhuden (subcutis):

Underhuden är hudens innersta lager och består huvudsakligen av fett och bindväv. Underhuden ansvarar för att koppla samman läderhuden med muskler och ben och kontrollerar dessutom kroppens värmereglering och skyddar mot stötar. Underhuden är alltså mycket viktig för regleringen av kroppens värmeledning, energiförbrukning och för förbindelsen med resten av kroppen.

Hur tjock är huden?

Det är stor skillnad på hur tjock huden är på olika ställen på kroppen. Till exempel är huden på ögonlocken mindre än 1 mm tjock, medan den på händerna och fötterna är ca 1,5 mm, och på ryggen är huden hela 3 mm tjock.

Vad är en hudcell?

Hudcellerna tillhör gruppen av förnyande celler och är de celler i kroppen som vi oftast byter ut. Faktum är att vi förlorar ca. 40 000 hudceller i minuten, så produktionen av nya hudceller pågår ständigt. Den snabba förnyelsen beror på att hudcellerna utsätts för stor mekanisk påverkan från omvärlden och därför snabbt blir "slitna”.

Är huden människans största organ?

Ja, huden är kroppens största organ med en vikt på ca. 3 kg hos en vuxen människa.

Man kanske inte tror det, men huden är ett organ på samma sätt som hjärtat, hjärnan och lungorna. Sträcker man ut den mänskliga huden täcker den ett område på cirka 2 kvadratmeter, vilket motsvarar ytan på en vuxen människas kropp.

Hur påverkar UV-strålning huden?

Sol är härligt, och många av oss tar varje tillfälle i akt och njuter av solen när den är framme. Men skadar solen huden? Och vad gör egentligen UV-strålning med huden?

När du kollar SMHI:s väderprognos kanske du har lagt märke till UV-index. UV-index är ett mått på den direkta hudskadande strålning som solen strålar ut.

Solen avger ultraviolett ljus, som vi i dagligt tal kallar UV-strålning. Det finns tre sorters UV-strålning:

1. UV-A-strålning (längst våglängd)
2. UV-B-strålning (kortare våglängd)
3. UV-C-strålning (kortast våglängd).

UV-A och UV-B är det som vi förknippar med solens långsiktigt brynande effekt, men också med sommarens solbrännor och solskadad hud. Därför ska du vara extra varsam och alltid skydda dig i solen, både sommar och vinter.

Här kan du läsa mer om UV-strålning och UV-ljus och hur det påverkar huden.

Vad är solskadad hud?

Aktiniska keratoser är den vanligaste formen av solskadad hud och samtidigt en kronisk solskada. Aktiniska keratoser är förstadium till en mild form av hudcancer.

Solskadorna kan delas upp i akuta och kroniska skador:

Akuta:

Överdrivet solbadande kan utlösa smärtsamma brännande reaktioner med rodnad och eventuellt blåsor och sår.

Kroniska:

Efter flera år med akuta solskador och generellt oklok hantering av solskenet börjar de kroniska skadorna visa sig. Det kan t.ex. visa sig som:

• fräknar
• pigmentfläckar (t.ex. leverfläckar)
• tidigt åldrad hud med kraftiga rynkor
• fjällande röda fläckar på huden
• färgförändringar
• läpparna blir grövre
• hudcancer (vanligaste cancerformen)
• ökat antal godartade födelsemärken
• ökad risk för cancer I födelsemärkena

Det finns alltså många goda skäl att umgås varsamt med solen och alltid använda solskydd.

Här kan du läsa mer om solskydd